Det finns något paradoxalt med mensen när man försöker bli gravid.

De flesta månader är den det sista man vill se. Det negativa testet är redan en kniv i magen och sedan kommer mensen som en påminnelse, ifall man hade missat budskapet.

Men ibland – inte alltid, men ibland – när man redan vet, när kroppen redan signalerat att den här månaden inte blev det, då är mensens ankomst något annat. En lättnad. En liten, skamsen, nästan förbjuden lättnad.

För med mensen följer tillstånd att släppa taget.

Några dagar då man inte behöver tracka, analysera, googla eller hålla upp något mot fönstret i solljuset. Kroppen tar över och gör sitt. Kontrollen – den där konstanta, uttröttande kontrollen – får vila. Och det känns, om jag ska vara ärlig, skönt.

Naturen sköter sitt. Och det, för stunden, får vara nog.

---

Hösten 2023 , sex månader in bestämde vi oss för att byta strategi. Mindre gissningar, mer svar. Vi skulle ändå till Polen och med tanke på tillgängligheten och priset jämfört med Sverige var valet enkelt. Vi bokade en tid hos en fertilitetsklinik.

Där togs en rad prover i början av min cykel som är ett ganska specifikt fönster i cykeln då hormonnivåerna berättar mest. Här är vad de tittade på, för er som är i samma sits och vill förstå vad allt egentligen betyder:

FSH & LH mäter den övergripande hormonella balansen och visar hur hjärnan kommunicerar med äggstockarna. Enkelt sagt – har cykeln startat som den ska?

Estradiol (E2) är östrogennivån i blodet. I början av cykeln ska äggstockarna vara i ”vila” – det här provet bekräftar att de faktiskt är det.

AMH & Inhibin B är kanske de mest omtalade – de mäter äggreserven. Hur många ägg finns kvar, och hur väl skulle kroppen svara på en eventuell IVF-stimulering?

Testosteron, DHEAS & SHBG kollar androgener, alltså manliga könshormoner. Förhöjda nivåer kan tyda på PCOS och påverka ägglossningen.

Prolaktin reglerar normalt mjölkproduktion, men förhöjda nivåer kan störa både ägglossning och menscykel – värt att kolla av.

Anti-TPO är antikroppar mot sköldkörteln. Jag har sedan tidigare en underfunktion i sköldkörteln, och det här provet undersöker om den är autoimmun – något som är viktigt att känna till inför en graviditet.

Min man lämnade också sitt prov. Simmarna analyserades med CASA – Computer Assisted Sperm Analysis – en datoriserad metod som objektivt mäter koncentration, rörlighet och morfologi. Mer avancerat än vad svenska kliniker generellt erbjuder, vilket säger en del.

Och resultaten? Allt såg bra ut. Hormoner i balans, äggreserv godkänd, simmare som simmade.

Vi åkte hem med ett papper som sa att kroppen fungerar – och ändå en känsla av att vi inte kommit någonstans. För om allt är okej, varför händer det då ingenting?

---

Mars 2023 svalde jag mitt sista p-piller. Det var nästan högtidligt. Jag lade ner burken i byrålådan, stängde den och kände att någonting nytt hade börjat. Äntligen. Vi hade bestämt oss. Vi skulle försöka bli gravida, och jag var så taggad att det nästan gjorde lite ont i kroppen.

Dagen efter klickade jag hem ägglossningstest, graviditetstester och boken It Starts with the Egg – en bok som verkar vara obligatorisk läsning för alla som ger sig ut på den här resan. Är du här och inte har läst den? Skaffa den.

Sedan blev jag den personen. Ni vet. Appar, basaltemperatur, en kalender som såg ut som ett hemligt kodspråk. Och ja, jag räknade självklart fram varje tänkbart förlossningsdatum – för varje månad, för varje chans. Januari? Tydligen föds världens smartaste personer då. Newton, Mozart – just saying. Juli? Sommarfödd, perfekt timing efter semestern, då hinner min partner också vara med längre än de två obligatoriska veckorna.

Vi anpassade hela vårt liv efter min livmoders schema – resor, middagar, allt.

Varje månad samma rutin: ägglossning, hopp, väntan, googla symptom klockan två på natten, övertolka allt, testa för tidigt. Och sedan testa igen. För den första kanske var felaktig. Eller så var det för lite urin. Eller så har HCG inte börjat stiga än… Och sedan håller man upp testet mot fönstret i solljuset för att se om det kanske, möjligen, möjligtvis skymtar en skugga av ett streck. Fråga inte.

Det var vitt. Tomt. Negativt.

Det är en speciell sorts ledsamhet, den där. Att sörja något man aldrig haft. Att stå på ett kallt badrum och stirra på ett streck och känna att hela månaden bara… pyste ut.

Jag vet inte hur den här resan slutar. Men jag skriver om den. Ärligt, och utan att låtsas att det är lättare än det är.

Välkommen hit ❤️

---